Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armeniernas fruktansvärda läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förut innehade marknaden med huvudsakliga
förbindelser på Frankrike och England. Ossiannilsson
noterar också i sin av mig nyss nämnda broschyr, att
just år 1894 ”upprättades tysk-turkiska
svarta listor över de armenier, som ej fogade sig i
tyskarnes affärsvillkor”.
Faktum är också, att de fasansfulla blodsorgierna
i Konstantinopel 1896 inte hindrade kejsar Wilhelm
från att omedelbart därpå anträda sin omtalade
färd dit, då han offentligen försäkrade sultanen om
sin vänskap, och omfamnade honom.
(Till denna episod fogades det ej mindre omtalade
och i den kristna världen ej mindre
uppmärksammade kejserliga intåget i Jerusalem och vackert
iscensatta besöket vid den Heliga graven. Vad den
kristna världen däremot ej fick bevittna, det var
något den berömde skådespelarens besök också vid de
massgravar, där hans trosfränder, armenierna,
vräkts ner såsom offer för den igångsatta
muhammedanska fanatismen. Till de gravarna kom ingen
mäktig europeisk härskare för att bedja den gamle
gode Guden om hans nåd och framtida bistånd till
realiserande av stora planer...)
Den 3 mars 1900 bringade emellertid
socialdemokraten Georg Gradnauer armeniernas
rättvisa sak fram i tyska riksdagen. Han fick av
rikskansleren von Bülow det svaret på sin interpellation
att Tyskland inte kunde lägga sig i allting!... Jag
har denna uppgift ur ett tal som dr Edward
Bernstein, den kände socialdemokraten, höll i
Berlin kort därpå, nämligen i juni samma år, och där
han återger episoden Gradnauer, samt öppet säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
