- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
72

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

halvt år kom hem och ej nedlät. sig att tala med oss
annat än på högtyska. Ty vi voro annars ej vana
att höra högtyska annat än från predikstolarna eller vid
högläsning ur böcker eller vid högtidliga tillfällen och då
endast vid de första välkomsthälsningarna till gästerna.
Men vi blevo inte efter honom, nämligen jag och min bror
Fritz, den trgedje i raden. Våra föräldrar höllo på hösten
och vintern, då de hade mest ledigt, ordentlig skola
med oss. Skriva och räkna lärde far oss, mor höll
läsövningar och gav liv åt våra unga, flyktiga sinnen
genom berättelser och sagor, som hon förstod att
föredraga med stort behag. Men läsningen sträckte sig
ej under de första åren utöver bibeln och psalmboken.
Desto bättre för oss ville jag säga. Hon var en from
kvinna och en väldig bibelläserska, och jag tror, att jag
väl tre, fyra gånger, läst igenom bibeln med henne.
Psalmboken måste också flitigt begagnas, och på lördag
eftermiddag måste vi oeftergivligen lära oss en bestämd
psalmvers eller söndagens evangelium utantill. Detta
gjorde vi, då hon var en mild och kärleksfull
lärarinna, med stor glädje och alltså även med stor nytta.
Mer än de flesta människor, hade hon oaktat en ej
stark hälsa tid övrig för de många ostyriga barnen
och för det stora hushållet, som måste skötas med stor
sparsamhet. Då alla för länge sen voro försänkta i
sömn, satt hon ännu uppe och läste någon from och
underhållande bok, gick sällan före midnatt till sängs
och var om sommaren uppe med solen. Emedan jag
nu själv i gossåldern var en sådan nattuggla, som
behövde föga sömn och därför kallades »lärkan», så har
jag under mina barndomsår och även senare mången
kväll och natt suttit och pratat eller läst tillsammans
med henne tills över spöktimmen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free