- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
108

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

gjort tyg eller, då det skulle vara litet finare en grå av
plysch, hopsydd av en av min fars gamla rockar och
som lantskräddaren gjort litet för vid och bulsig; mina
stövlar ungefär av samma slag, av mäster Silverstorps i
Rambin tillverkning. Man kan tänka sig vilka blickar
de granna stadspåfåglarna skulle kasta på den så
utstyrda lantkråkan och hur denna i början skulle hålla
sig undan. Emellertid, nöden har ingen lag, och då
några vågade röra vid mig på ett något omilt sätt kände
jag mitt oroliga Arndtsblod brusa upp, och snart lågo
ett par bytingar tumlande framför mig. I detta
hänseende fick jag snart lugn, ty i hela klassen fanns blott
en enda, som skulle kunnat rå på mig, min blivande
svåger Ascher, men han lät mig vara i fred. Klassen
var då genom den nyss avlidne subrektor Borhecks långa
sjukdom mycket försummad. Snart kunde jag mäta mig
med de bästa lärjungarna däri. Visserligen förstod jag
ännu inte ett ord grekiska, men med det språket var
det illa beställt i sekunda. Efter subrektorns död
bestreds undervisningen i klassen med hjälp av lärarna i
prima och kunde blott avbrottsvis fortgå, och jag hade
tid nog att genom privatundervisning i grekiska, där
ingen stod högt, nå lika långt som de andra. På våren
anlände den nye subrektorn Ruperti från Hannover och
han fick snart både undervisningen och klasstukten upp
på ett högre plan. Jag satt två år i den klassen och
ett i prima och gällde för en av de flitigare och bättre
eleverna, vilket i alla fall ej vill säga mycket. Varför?

Vill jag kanske därmed klandra lärarnas undervisning
och uppförande? Jag vet ej.

Den Stralsundska skolan hade just nu en så lycklig
period som den ej på länge ägt. Dess förmän voro
magistrat och konsistorium i staden. I den dåvarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free