Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Göteborg tänkte resa till England. Men jag for över
Blekinge och seglade i början av september med ett
preussiskt skepp från Karlshamn till Rügenwalde, där jag efter en
hastig färd för starkt förlig vind landade som
språklärare Allman. Härifrån for jag följande dag med ett
kustskepp till Kolberg. Ty jag ville inte gärna anförtro
min resa åt postvagn mitt in i landet och jag fruktade,
att slumpen där kunde göra, att jag råkade på ovälkomna
bekanta, jag kunde kanske också stöta på. franska
tulltjänstemän och snokar. Men jag kunde ej heller
som jag brukade, nu vandra genom natt och dimma
på föga kända vägar genom klyftor och skogar. Ty
på denna sida om Oder var jag en främling och hade
förut ej satt min fot där, vartill kom, att jag under
min långa bortovaro från Tyskland var alldeles obekant
med tillståndet i dessa trakter.
Kolberg, som genom Gneisenau och hans tappra
krigare och genom Schills husarer åter var krönt med ny.
lager, kastade dock under denna tid en svart dödsskugga
på mig. Jag såg på heden preussiska husarer och
artillerister exercera, såg skansarna vid havet, varom och
vari kampen så häftigt stod, tänkte på skuggorna av
de framför de gröna vallarna fallna hjältarna, men min
stämning liknade den vida, kala sumpheden och den
däröver svävande dimman från saltverken och det ödsliga
suset i de avbarrade granarna, som stodo omkring
skansarna och omkring dynerna. Jag hade i värdshuset
läst sorgebudskapet, att freden sannolikt snart skulle
slutas vid Donau.
Jag hade här väntat tre dar, för att jag åter skulle
kunna avsegla med ett saltskepp, som skulle gå längs
kusten och lopa in i Oder. Andra dagen hade jag
redan skeppat in mig, men knappt hade vi varit en
halv
Arndts minnen. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>