- Project Runeberg -  Levnadsminnen /
161

(1917) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Mauritz Beijerstein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 61

Jag var under dessa månader ej endast i Breslau och
i dess närmaste omgivning utan genomströvande det
sköna Schlesien och det preussiska och böhmiska
Riesengebirge, lärde jag på mitt sätt känna orterna och
människorna och hade därvid glädjen, att vid badorterna
Reinerz, Landeck och Kudowa återfinna flera vänner från
Berlin och med dem dricka för dagens stora förhoppningar.

Frågar någon, men varifrån och hur får du pilgrim
och flykting medel och pengar, så svarar jag: Gud
lade redan då jag var pojke ned föraningen om mitt
öde i mitt bröst; av avsky för veklighet och vällust
blev jag tidigt trotsig och hård och hade tidigt lärt
såväl umbära som njuta. Detta hade jag fortsatt även
sedan jag kommit över trettio- och fyrtiotalet, hade
ofta försökt frivilliga nattvakor och hunger- och
törstövningar och kunde med min fotgängarlycka, som det
också behagat Gud att låta mig äga kvar, ofta gå sex,
åtta mil i sträck, då mina herrar bröder redo omkring
på präktiga hästar. Efter Napoleons segrar var jag beredd
på de hårdaste prov och hade därefter inrättat mig och
mitt liv. Jag hade av mitt dagtraktamente i Stockholm
och av flera års innestående lön, som år 1810 betalades
ut till mig i Greifswald och av vinsten för några skrifter
sparat mig en resepenning. Om jag också stundom bland
vänner vid festliga lag lät en Friedrichsd”or, eller dukat
fara, så hade jag ensam eller som vandrande pilgrim de
minsta behov. Skall jag här berätta hur flyktingen ofta
blott hållit en jägares eller en ridande husars bord i
skogen?

Slutligen måste jag bort. Napoleon var omkring
mitten av maj kommen till Dresden, varthän han kallade
konungar och furstar till en sista stor rådplägning.
Den 29 maj skyndade han från Dresden till Polen. Nu

Arndts minnen. 1]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:58:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arndtlev/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free