Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
Namnet generalstrejk ger också, det medgifves gärna,
anledning till missförstånd, ty under detta namn bar man
sammanfattat åtskilligt.
Sålunda betecknar man ofta som generalstrejk då arbetarne
inom ett yrke öfver ett helt land eller provins af detsamma
göra strejk för uppnåendet af högre löner, kortare arbetstid etc.
såsom grufarbetarestrejker; man talar t. ex. om
»generalstrejken i Florens», då det gäller arbetarne i en stad och man
talar vidare om generalstrejk, då det gäller arbetsinställelser
för uppnåendet af politiska mål, t. ex. rösträttsstrejkerna i
Belgien och Sverige.
Den uppfattning af generalstrejken, som är den mest
djupgående, är den som hyses af arbetarne i de romanska
länderna, hvilka med generalstrejken mena inledningen till den
sociala omhvälfningen.
Därför kallar jag denna generalstrejk, till skillnad från
generalstrejkerna för högre löner etc. eller för uppnåendet af politiska
mål (politiska storstrejker) — den sociala generalstrejken.
Det är denna form af generalstrejk jag i denna broschyr
hufvudsakligen kommer att behandla.
Generalstrejksidén har hittills bekämpats af de flesta
socialdemokratiska arbetare i Tyskland på samma sätt och med
ungefär samma vapen, som den efterblifna bourgeoisin litet
hvarstädes bekämpat socialismen, då den tuggat de gamla
fablerna om »delning» och därigenom trott sig bevisa det
vansinniga i socialismen.
»Generalstrejk är generalvanvett» är det stereotypa svar,
hvarmed man trott sig kunna affärda generalstrejkstanken.
Och hvar man gått vederbörande in på lifvet, har man
fått sig till lifs följande argument: »Generalstrejk är en
utopi. Ty det är icke möjligt att organisera proletariatet så
väl, att samtliga arbetare samtidigt nedlägga arbetet, och om
det verkligen lyckades att få proletariatet så väl organiseradt
och klassmedvetet, att det kunde förklara generalstrejk, så
behöfver det ingen dylik, tv då har det redan såväl majoriteten
som makten i landet och kan göra hur det behagar.»
Då denna broschyr uteslutande har till syfte att behandla
frågan om generalstrejken saknar jag utrymme att utförligt,
behandla generalstrejks vännernas ställning till parlamentarismen.
I detta hänseende hänvisar jag till d:r Friedebergs broschyr
j> Generalstreik und Parlamentarismus».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
