Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
af de allt talrikare och mera omfattande strejkerna måste tanken
på generalstrejken uppstå så att säga af sig själf.
Strejkerna måste, för att ha någon följd, bli allt större
och större, d. v. s. omfatta allt större massor inom samma
fack. Allt oftare se vi hur fackförbunden förklara strejk,
omfattande samtliga arbetare inom samma bransch.
Vidare se vi huru vid stora strejker arbetarne inom andra
industrier nedlägga arbetet för att därigenom understödja sina
kämpande kamrater. Man kallar dessa strejker
»solidaritets-strejker».
Delvis ha arbetsgifvarne själfva lärt arbetarne denna taktik
genom sina tidt och ofta iscensatta generallockonter.
Om arbetarne i en bransch eller i en fabrik nedlägga
arbetet, rygga arbetsgifvarne nämligen icke tillbaka för att
kasta tusentals andra arbetare på gatan för att tvinga de
strejkande att åter upptaga arbetet eller för att krossa deras
organisationer.
Allt oftare möta vi den företeelsen att arbetsköparnes
organiserade förbund understödja hvarandra för att motstå
arbetarnes fordringar.
Försöka nu, till svar på detta, fackförbunden genom
arbetsinställelser eller kraftigt understöd hjälpa de strejkande, stå
vi inte längre inför en bestämd arbetarekategoris kamp mot
ett bestämdt antal kapitalister, utan inför det samlade
proletariatets kamp mot den samlade kapitalistklassen. Och så
närmar man sig, drifven af den ständigt växande
solidaritets-känslan bland proletariatet, till strejkernas största och starkaste
uttryck, nämligen den strejk, i hvilken hela arbetarklassen
förvägrar kapitalistklassen sitt arbete: den sociala
generalstrejken.
Genom tvänne grundläggande egenskaper skiljer sig den
som social revolution uppfattade generalstrejken — eller som
vi uttrycka oss: den sociala generalstrejken — från hvarje
annan strejk, äfven från generalstrejken inom en viss bransch,
hvilken senare ju icke är något annat än en lönekamp. Dessa
egenskaper äro:
1) Medan i hvarje lönestrejk de strejkande nödvändigtvis
behöfva pangar för att kunna hålla ut i striden, äro i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
