Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
sociala generalstrejken pängarne onödiga och öfverflödiga, då
ingenting produceras och alla butiker äro stängda.
2) Medan hvarje lönestrejk, och äfven generalstrejken
inom en särskild bransch, kan räkna på en god utgång blott under
»gynnsamma konjunkturer», har den sociala generalstrejken
sina bästa utsikter till framgång under »dåliga konjunkturer»,
d. v. s. under en ekonomisk kris, hvilken som bekant blott
är resultatet af relativ öfverproduktion d. v. s. en uppstapling
af produkter som öfverstiger folkmassornas köpförmåga. Redan
Marx lärde ju, att revolutionerna följa efter ekonomiska kriser,
som stegra massornas elände och framkalla en revolutionär
stämning.
Under den sociala generalstrejken skola proletärerna väl
förstå den nationalekonomiska förklaringen och väl veta, hvad
de hafva att göra, då man säger dem: »Veten I, hvarför I
hungren nu mera än förr? Därför att spanmålsmagasinen äro
öfverfyllda af råg och hvete. Veten I, hvarför I måste gå i
trasiga kläder och edra kvinnor och barn frysa utan tak öfver
hufvudet? Emedan varumagasinen äro öfverfyllda och
tomt-jobbarne ha byggt för många hus».
Sålunda blir en kris, framkallad af s. k. öfverproduktion
den bästa garantin för en lycklig utgång af generalstrejken,
emedan de npphopade produkterna tillåta arbetarne att fylla
sina behof under det öfvergångsstadium, som föregår
nyorganisationen och under hvilket ingenting produceras.
Är det icke den mest naturliga och grundliga form för
slafvarnes revolt, då dessa, trötta att längre ensamma bära
bördorna, högt och tydligt förklara för herrarne: »Vi vilja ej
längre lyda er, vi vilja ej längre bära vapen för er, vi vilja
ej längre arbeta för eder. Och vi ämna ej längre respektera
eder äganderätt, utan taga nu själfva i besittning allt det. ni
röfvat från oss, alla dessa rikedomar och skatter, som vi ha
skapat, men som ni ensamma njutit af.»
Proletariatets passiva lydnad, dess resignation, är det hvarpå
den härskande klassens makt hvilar. Liksom den härskande
klassens politiska makt stöder sig på de vapen vi själfva smidt
och som vi själfva bära för att skydda våra utplundrare mot
oss själfva, hvilar hela deras prakt och rikedom på vårt arbete.
Då vi upphöra att lyda, är deras makt bruten. Upphöra vi
att arbeta för dem, då måste de, trots all sin rikedom,
förhungra och duka under.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
