Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
mån för generalstrejken med »snillrika» svar à la Auer:
»generalstrejk är generalvanvett». Men på kongressen i
Amsterdam 1904 kunde de tyska socialdemokraterna ej undkomma
en generalstrejksdebatt, sedan inom deras egna led (d:r
Friede-bcrg) röster börjat höjas för densamma. Den resolution, som
slutligen antogs, är ett klart vittnesbörd om den tvetydighet,
som besjälar de socialdemokratiska ledarne, hvilka frukta en
direkt aktion från folkets sida. Resolutionen förklarar sig
nämligen mot den sociala generalstrejken som proletariatets
fullständiga frigörelseform och är endast i yttersta nödfall med
på politiska masstrejker för eröfrandet eller skyddandet af
politiska rättigheter.
I Frankrike behandlades generalstrejken för första gången
på en kongress, besökt af representanter för de franska
fackföreningarna och kooperativa grupperna i Bordeaux 1888.
»Sedermera ha resolutioner om generalstrejken som medel till
proletariatets frigörelse med stor majoritet antagits på
fackföreningskongresser i Marseille 1892, Paris 1893, Nantes 1894,
Limoges 1895, Tours 1896, Toulouse 1897, Rennes 1898, Paris
1900, Lyon 1901, Montpellier 1902 och Bourges 1904.
På politiskt socialistiska kongresser har generalstrejken
behandlats i Bordeaux 1888, Tours 1891, Saint Quentin 1892,
Dijon 1894, Paris 1896 och 97 och å en kongress, som hölls
på Gymnasium Japy 1899 uppnåddes majoritet för
generalstrejk. Allemanisterna ha alltid agiterat för generalstrejken,
medan guedisterna varit mot densamma. En del af
jaurè-sisterna med Briand i spetsen agitera därför och samma är
förhållandet med blanquisterna. På blanquisternas och
gue-disternas gemensamma kongress i Lille 1904 antogs en
resolution till förmån för generalstrejken, detta sedan flera delegerade
förklarat, att man vid ett förkastande riskerade att förlora all
tillslutning frän arbetarnes sida.
I Spanien hölls i oktober 1900 i Madrid en kongress,
besökt af 213 delegerade, representerande c:a 52,000 arbetare.
Enhälligt beslöts där att utbreda tanken på generalstrejken som
medel för proletariatets befrielse.
I Tyskland behandlades generalstrejken för första gången
på 1890-talet i tidningarne »Der Sozialist» och iNeues Leben».
En regelrätt propaganda för generalstrejken började 1902 och
1903. De socialdemokratiska tidningarne behandlade till en
början denna agitation dels med de vanliga axelryckningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
