Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna ättika, så ruttnar det ej efter
upptagningen, utan behåller sig färskt och
torrkar utan tecken till röta, om det lemnas i
luften. Upplinnaren häraf begärte hos
Franska regeringen uteslutande rättighet, att i
Frankrike begagna denna förva
ringsme-thod, och då regeringén hänsköt frågan till
Vetenskaps-Academiens afgörande, utsåg
denna Chaptal , Vauquemn och Thenard
till undersökningsmän. De funno
uppgiften fullkomligt rigtig ; men att det på
det sättet behandlade köttet får en seghet
och hårdhet, som gör denna
förvaringsme-thod nästan oanvändbar till födämnen och
vida sämre än insaltning. Thenard fann att
andra syror hafva samma egenskap, men att
trädättikan i verksamhet Öfverträffar de
öf-riga, så att den utgör det siikraste
medel att skydda djurämnen från förruttnelse,
hvarvid de endast behofva att hafva varit
deri indoppade för en eller par timar. De
gamla kände denna egenskap, och Punius,
då han beskrifver huru tjära göres ’•’),
säger uttryckligt, att dervid först fås en
vätska, tunnsom vatten, hvilken man i
Syrien kallar Gédrium och är af en sådan
Verkan, att de lik, som dermed i Egypten
indränkas, icke mera ruttna. Vi hafva
således behöft gora denna upptäckt å nyo,
för att lemna åt Peinii uppgift det
förtroende den förtjenar, och man kan nu anse
hemligheten af Egyptiernes sätt att
balsamera sina lik för uppdagad.
*) Pun. Hist. Nat. XVI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
