Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i3
electriciteten går från vismuten i den
uppvärmda contacts-punkten till kopparen.
Var stången åter af antimon, så afviker
nålen under kopparen åt vester, då den
uppvärmda contacts-punkten vändes åt
norr, hvårföre således den negativa
electriciteten går från antimon till kopparen.
Seebeck har funnit, att dessa båda
metaller, vismut och antimon, äro de mest
opponerade i denna electriska serie, så att
vismut i den värmda contacts-punkten ger
positiv electricitet åt alla andra metaller,
och antimon ger på samma sätt negativ
electricitet åt alla andra. Han har
pröf-vat i detta hänseende, en stor mängd af
ledande kroppar så väl rena metaller.,
som metallers ömsesidiga föreningar,
svaf-velbundna och kolbundna metaller, och
ordnat dem i en serie af kroppar, som
småningom öfvergå från vismutens till
antimons electriska sida. I denna
uppställning har han funnit att inblandningar af
främmande kroppar, stundom i ganska
små qvantiteter, så alldeles förändra en
metalls förhållande i detta hänseende, att
den ofta öfvergår från den ena ändan af
serien till den andra. Det är troligt att
dessa phenomen kunna bidraga att
upptäcka främmande inblandningar, der man
annars icke anar dem.
Men det är ej endast emellan olika
Elcctro-metaller, som uppvärmningen frambringar “sla°~
electro-magnetiska phenomen. De uppkom-
phcno-ma äfven under vissa vil kor hos en enda
metall. Seebeck fann att, då antimon gÖts™0*^*
i fyrkantiga stänger af 6 till 8 tums längd »eulL*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
