Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och I till £ tums tjocklek, hände det
stundom att dessa stänger hade den
egenskapen att, då de uppvärmdes i ena ändan,
blifva till hela sin längd magnetiska på
ett sådant sätt, att den ena längdkanten
fick nM under det att den diagonalt
motsatta fick sM, och de andra begge
kom-mo att ligga i indifferenzplanum. Seebeck
härleder detta från metallens kristal lisa—
tion, hvilken utgått från två diagonalt
motsatta linier, för att mötas emot den
andra diagonalen. Han har visat att
samma electro-magnetiska disposition
uppkommer, om tvenne tresidiga stänger, den ena
af antimon och den andra af messing,
sammanlödas med den ena sidan, så att
de eflerråt formera en enda fyrsidig stång.
Han har vidare funnit att, om man af en
enda metall, som lätt kristalliserar, t. ex.
zink, antimon eller vismut, gjuter en ring
af 5 till 6 tums diameter och f eller |
tums mägtighet i godset, så blir en sådan
ring magnetisk, då något ställe deraf
upphettas; men dervid inträffar den egna
omständigheten , att tvenne punkter, hvilka
man genom försök måste uppleta,
frambringa , då de uppvärmas, den största
magnetiska kraften, och att tvenne andra
der-emot frambringa alldeles ingen. Alla
ställen emellan dessa punkter frambringa de
electro-magnetiska phenomenen i så
mycket högre grad, som de ligga de
förstnämnda punkterna närmare. Dessa
punkters relativa läge är ej reguliert eller
diametralt motsatt, så att linier, som
sammanbinda dem, hvarken gå genom ringens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
