Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställer sig sfl, att öglans plan gör räta
vinklar med den magnetiska meridian, d.ä.
ställer sig i ösler och vester. Dessa
försök visa att den electriska strömen i en
vertical ledare, som endasl kan rotera
omkring en vertical axis, sträfvar all ställa
ledaren så, att det planum, som förenar
honom med axis, är rätvinkligt emot den
magnetiska meridian, och så att den
kommer vester om densamma, om den
positiva eleelriciteten går uppföre eller öster
om den, då + E går nedåt. En
horizon-tel ledare deremot sträfvar att röra sig i
en riklning paralell med sin egen och
varierande efter sin olika position relatift
till meridian. Är den upphängd på ett
sådant sätt att den kan röra sig i ett
ho-rizontelt planum, liksom en magnetnål,
och electriciteten kommer in genom
sus-pensionspunklen och går ut genom en af
ändarna, som är höjd nedåt och ligger
i en circulair ränna af qvicksilfver, så
roterar den oupphörligt omkring sin axis,
genom inflytelsen af jordens magnetiska
polaritet, så länge den electriska
urladdningen fortfar. Alt den
electro-magneti-ska öglan endast stannar rätvinklig emot
meridian och icke roterar, kommer deraf
att öfre och nedre horizontela delen, med
lika kraft sträfva att gå åt motsatta håll.
Ampere har, genom de
i,ARivE,lem-nat en ganska enkel geometrisk upplösning
af dessa phenomen af electro-chemisk
rörelse, och han har i en särskildt
afhandling sökt bestämma den algebraiska formel,
K. V. Acad. Anh. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
