Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag liar anfört de Laplaces
framställning med hans egna ord oafkortad. Då
vi ännu dela våra gissningar 0111 värmets
natur, emellan dess kroppslighet och dess
icke kroppslighet, och då vår tids första
mathematici, hland hvilka jag tror att
ingen bestrider de Laplace första rummet,
bemöda sig att på ljusets alla phenomen
utföra oscillations-theorien, frapperar det
att i en physiskt chemisk framställning se
ljusets följeslagare, värmet af de Laplace
i theorien upptagen såsom en kropp.
ObestUn- Despretz har påfunnit ett sätt att
diga ga- väga obeständiga gazer vid olika
pressio-oiika ner och vid luftens vanliga temperatur,
t^hvarifrån man sedan lätt beräknar deras
pVessio- vigt vid andra pressioner eller
tempera-ner- turer. Ett barometerrör, af tredubbel
ca-paeitet mot de vanliga, förses i öfre
ändan med en vridhane, på hvilken man
kan skrufva en lufttom glasballon. I
detta rör, förvandladt till en barometer
insläpper man en flygtig vätska att uppgå i
gaz ofvanför qvicksilfret. Då den
lufttoma glasballonen sättes i gemenskap med
barometern, fyller sig ballonen med den
obeständiga gasen. Man jemför
qvicksilf-rets högd i röret med qvicksilfrets liögd
i en vanlig barometer, för att få veta den
obeständiga gazens pression, och, för att
finna om den är i sitt maximum, det är
om rummet i ballonen häller så mycket
gaz det vid denna temperatur kan hålla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
