Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har man ännu en tredje barometer i
hvilken man har insläppt ett litet öfverskott
af den flygtiga vätskari. Står i den
första och den sista qvicksilfret lika högt,
så har man gazens maximum af täthet.
Ballonen afskrufvas sedan ochväges; den
tomma ballonens vigt afdrages från den
fylldas och återstoden är gazens vigt, som
efter vanliga formler reduceras till andra
temperaturer och pressioner.
Innan jag lemnar de ämnen, som stå
i sammanhang med läran om värmet; skall
jag med några ord anföra resultaten af
Mac Cllloch’s undersökningar om den så
kallade grekiska eldens natur *). Det är
bekant att Gibbon uppger, att Constantin
den store sade sig hafva lärt den af en
ängel, med vilkor att den skulle hållas
hemlig, men Mac Culloch visar att den
först sednare blef bekant och säges
hafva blifvit lemnad åt Constantinus
Po-gonatus af Callinicus, architect från
He-liopolis, omkring år 668. Han har, genom
jemförelse af berättelserna om elden med
beskrifningarna på dess verkningar, visat
att den varit af flera slag^ hvilka af
andra okunniga historieskrifvare förblandades
under samma namn. Ett slags grekisk eld
hade nafla till hufvudbeståndsdel och
användes förnämligast till sjös. Denna
kunde icke släckas med vatten, ty den flyter
derpå, utan med sand. Ett annat var en
bland ning af hartzer med eller utan nafta,
[-Grekiska-]
{+Greki-
ska+}
elden%
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
