Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af en del afsatt sig ur vätskan och en
annan del fans deri upplöst. Vätskan flöt
så trögt alt den knappt kunde hällas ur
bouteillen. Detta gummi löses ej i
alkohol, gaf ej socker med svafvelsvra, och
med saltpetersyra gaf det oxalsyra, men
intet tecken till slemsyra. Det var således
hvarken vanlig gummi eller af
slärkeise-natur.
v. Bonsdorff har undersökt fernboc- bF®£n"s
lens färgämnes reactioner för åtskilliga
färg-syror °). De öfverenskomma alla deri ämne.
att färga så väl tincturen, som det
tler-med färgade papper mer eller mindre
vackert gult. Svafvelsyrlighet och [-borax-s}rra-] {+borax-
s}rra+} bleka färgen och förstöra den.
FJuss-spatssyran färgar, om den ej är mycket
con-centrerad, fernbockspapperet genast gult,
och detta öfvergår, efter en stund till en
grågrön färg. Phosphorsyra och
citronsyra gifva ett ganska vackert gult, som
väl bibehåller sig, och som pafcsar till
färgning. v. Bonsdorff har försökt det
på ylle och silke; man kan till denna färg
använda både citronsaft och den sura
vätska, som fås då brända ben sönderdelas
med svafvelsyra, och gipsen frånsilas,
v. Bonsdorff anser sannolikt alt nytta kan
dragas deraf i färgkonsten.
Faraday har visat att de gula
färgerna af rhabarber och särdeles gurkmeja
blifva bruna, utom af alkali, af de flesta
*) Annales de Chimie et de Physique, T. XIX.
p. 28’i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
