Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
I .
utan lupelin utsamlas rå, och användas
till försändning, då de återstäende
humlekopporna med mindre lupeJin kunna
användas pä närmare håll. De anmärka
också , att den bästa torrkade humla aldrig
gifvit öfver 6 procent lupulin, och anse
således Ives’s uppgift af 16 p. c.
öfverdrif-ven. Detta torde dock variera efter olika
år, jordmån och climat. Petroz och
Robinet hafva undersökt barken af Canella
alba (Vinterania Canella), hvari de
funnit ett eget socker, som i de flesta af
sina förhållande öfverenastämmer med
sockret ur Fraxinus ornus, eller ur Manna,
och som fått namn af Mannit. Petit har
undersökt blommorna på Centaurea
Calcitra-pa Boutron-Charlard s*4*) har un-
dersökt roten af Convolvulus turpethum
och Lésant ’J) den af Cyperus esculentus,
men dessa undersökningar hafva icke
lemnat några här anmärkningsvärda resultat.
Jag skall sluta denna artikel med
resultaten af Vauquelins undersökning af
åtskilliga slags mjöl »j^). Dessa mjölsorter
voro af 1) Franskt hvete, 2) blandning
af råg och korn, 3) hårdt hvete (ble’ dur)
från Odessa, 4) lösare hvete (ble tendre)
från Odessa, 5) och C) af samma slag, 7)
Pariser BagaremjÖl, 8) bättre sort mjöl för
allmänna stiftelser, 9) sämre sort af dito.
*) Pä anf. ställe. April p. 197.
**) Pä anf. ställe. Sept. p. 44°*
***) På anf. ställe. Mars. p. 13r.
»■[•) På anf. ställe. Nov. p.
497-Pâ anf. ställe. Aug. p. 353.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
