Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anses vara, ett godt och lättsmält
näringsämne, som kan jämföras med salep och
Färg- islandslafven. •—Payen har vidare funnit,
Dahlialytt färgämnet i blommans petala är ett
vida känsligare reagens än någon annan
vext-färg °). Det rodnar af en så svag
syra, att lakmus infusion deraf ej
förändras och det blir grönt af alkali, så
ut-spädt alt det ej verkar på
fernbocksin-fusion.
Äskulin. Canzoneri har i frugten af
Hästca-stanjer (Æscuius Hippocastanum) funnit
ett eget ämne, som skall vara en
saltbasis, och som han kallar Äskulin4*0). Det
fås, då en infusion i utspädd svafvelsyra
fälles med kalkhydrat, under beständig
omröring; vätskan, som förut är
mörkbrun, slutar med att blifva ljust citrongul.
Fällningen lemnas i luften några dagar
för att under torkningen kolsyras.
Derefter upplöses den i kokhet alkohol och
lösningen afdistilleras, liIls endast en ringa
portion liquidum återstår, som uthälles och
intorkas. Äskulin fås då i form af en
gråbrun massa, af en sötaglig ej kristallinisk
efteråt stickande smak. Löses i alkohol och
ether. Brinner med låga och ger med
svafvelsyra sidenglänsande nålformiga
kristaller. — Det vore likväl möjligt att
detta nya ämne, som annars skulle höra till
klassen af vegetabiliska salt- baser, icke är
annat än den i vatten olösliga föreningen
af extractivämne med kalk och att
kristal-lerne med svafvelsyra varit gips. —
*) På anf. ställe p. 4^9*
**) Pa anf. ställe p. 542.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
