Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vatten, att icke cn del kalium förbrinner
på dettas bekostnad, hvaraf också dea
gasutveckling och det eldphenomen upp«
kommer«’som dervid aldrig saknas.
Dere-mot är det svflrt att uttvätta det ode*
çomponerade flusspatssyrade saltel frän
det reducerade bor. Denna kropp pre«
senterar den egenheten, att sedan det me«
sta af främmande salter är uttvättadt,
begynner den lösa sig i tvättvattnet och
gir igenom filtrum. Den gula vätska man
för, ger bor vid afdunstning i form af
cn ljusgrön massa, som då den är något
tjock spricker och lossnar och liknar dä
alldeles det olösta bor. Genom glödg«
ning i lufttomt rum förlorar bor all
löslighet. Den fälles ur sin lösning af sal«
miak och kan derföre fås ren genom tvätt«
ning först med salmiakvatten och sedan
med alkohol. Thénard och GayLussjlc
hade märkt denna egenskap hos bor och
tillskrefvo den alkalits närvaro, hvårföre de
uppgifva att bor bör tvättas med saltsyre«
baltigt vatten. Bor är tvärtom alldeles
olösligt i alkali. Upphettadt med
kolsy-radt alkali, detonerar det på dettas
bekostnad, och med kalihydrat utvecklas
Vätgas med fräsning, men om vatten
se-dan \|illslås blir det ännu ej oxiderade
bor olöst,
SrafVel- Bor brinner om det upphettas i
svaf-velgas, men vanligen lika ofullkomligt
som i syrgas. Då förbränuigen är
fullständig får man eR hvit jordformig mas«
sa, som löses i vatten med utveckling
af svafvelbuuden vätgas, hvarvid borsyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
