Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blidas. Stundom afsättes tillika mycket
svafvel, si att det ser ut som kunde bor
förena sig med svafvel i flera
förh&lian-den.
Äfven i Clorgas brinner bor, särde»chlor*
les om det utifrån lindrigt upphettas. bunde*
Producten är en fårglos gas, som då den r*
lommer i luften röker fullt s& starkt som
fluoborsyregas. Af vatten uppsupes den
och ger borsyra och saltsyra. Den
condensera r i£ gåqg sin vol. ammoniakgas
och ger ett flygtigt salt, som af vatten
sönderdelas i salmiak och borsyrad
ammoniak.
Den del af bor som återstår eflter
förbränning och syrans utlakning med
vatten, synes icke, såsom man förmodat,
vara en boroxid, utan är oförändradt bor*
Redan i föreg. Årsberättelse p. 100. KU*t
anförde jag åtskilligt om kiseljordens bränn- (««**««*
bara radical silicium. För att icke
be-höfva deråt låna namn ur ett främmande
spräk viUe jag för denna kropp föreslft
namnet kisel, hvaraf vi sedan bilda
ki-seljord eller kiselsyra. Denna kropp har
så mycken likhet med bor, och saknar s&
alldeles alla caracterer af de egentliga
metallerna, af hvilka han icke har hvarken
glansen, tyngden eller förmågan att leda
çlectrici teten, att jag utan betänkande
ställer den bland metalloiderna. Den
förhåller sig’till bor, som selen till svafvel
och som phosphor till arsenik eller
chlor-till iod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
