Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Chlor- Den forening sam fås, då
kalkhy-•yriig drat mättas med chlorgas, är basisk
chlor-a syrlig kalkjord. De franske Chemisterna
anse den for en förening af chlor-och
kalkjord, och efter en analys af Welther
består den af i atom kalkjord, 3 at.
vatten och 3 atomer chlor, eller på 100 d.
af 51.5 d. kalkjord, 16.4. d. vatten, och
3a. i d. chlor, eller af den portion
chlor-syrlighet, som af denna quantitet. chlor
kan bildas. Då den upplöses i vatten
blir hälften af kalkjorden olöst» och
lösningen är den fördelag tigaste form, i
hvilken chlor kan användas till llekning.
, Gay-Lussac har gifvit en utförlig föreskrift.
huru denna förenings rikhet på cblor och
följagtligen förmåga att bleka, skall
utrönas c) medelst décoloration af indigo. Då.
manipulationerna hgrvid egentligen mera
tillhöra technologien än den egentliga
che-inien, skall jag här endast hänvisa till
Gay-Lussacs arbete deröfver, som likt allt
hvad som flyter från denne utmärkte na-<
turforskares penna, utmärker sig med!
ovanlig klarhet i framställningen.
Saltsy- Man har försökt använda sal t sy rad
kalk (chlor-calcium) såsom ett medel att
* ’ befordra vegetation. DubuC har upplöst
2.| skålpund saltsyrad kalk i 23 kannpr
vatten m\), och med denna vätska
vattnade han en gång innan såningen, sedan
efter såningen en gång och frampå som-
*) Annales de Chimie et de Physique XXVI.
p» 163.
**) På auf. ställe p. ai/J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
