Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
laftrea ännu en à » gånger, flera växter,
Lland . hvilka mais, jordärtschockor och
potäter, som der vid er hällos af 3 till ^
gånger större dimensioner och mycket
bättre till användande,, än de som växte
bredvid, på ett stycke som ej vattnades
dermed. Saltsyrad kalk är ett
déliquescent salt; det är troligt att en viss
quantitet deraf i jorden gör växterna mera
oberoende af regn, derigenom att den
beständigt förser deras rätter med vatten.
Kolsyrad kalk som i naturen förefaller
KoIsj-kristalliseradt i en så stor mängd af
va-rierade former, har man sällan erhållit *
kristalliserad t på artificiell väg. Zoéga
har uppgifvit ett sätt att åstadkomma
detta, som består deri att man, i ett stort kärl,
fyildt med kalk vatten, upphänger en
liten linnepåse, fylld med kalkhydrat, och
tillsätter, derjemte litet caustikt kali.
Efter någon tid finner man klara kalkspats
kristaller på bottnen, hvilka småningom
tillväxa-0). Äfven kolsyrad barytjord och
strontianjord. skola på detta sätt kunna
erhållas kristalliserade.
Lättheten alt med kalium återställa
zireom-kisel i dess brännbara form ur flusspats-"“^’1»
syradt kiselkali, föranledde
naturligtvisdesifö*-hoppet att på en lika väg komma till«»“«***
kännedomen af de öfriga icke alkaliska
jordarternes radicaler; men öagttadt de
med flusspatssyra och kali gifva
dubbel-salter, som. kunna fullkomligt befrias från
vatten, så har det icke velat lyckats att
*) Kastj*«)s A.rchi’fl ii.f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
