Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jaiapine. s Hume liar funnit i jalapparoten en
■ egen vegetabilisk saltbasis *). Groft stött
jalappa macereras för 14 dagar i
ättiksyra. Man får en mörkt färgad tinctur,
som frånsilas, blandas med çaustik
ammoniak och omskakas omedelbart derpå
ganska starkt Deraf uppkommer en
sandlik fällning af ett kornigt kristalliseradt
ämne och några kristaller fästa sig på
glaset. Dessa kristaller tvättas med kallt
vatten, åter upplösas i ättiksyra och
fällas af ammoniaK, hvarvid de åter
erhållas i form af små nålar.1 Dessa aro en
vegetabilisk saltbasis som han kallar
Ja-lapin. Det’ har hvarken lukt eller smak.
Det är olösligt i kallt vatten och i ether»
kokande vatten upplöser något deraf.
Alkohol är dess bästa lösningsmedel.. Det
släpper lätt det färgande ämnet och fås
utan svårighet snöhvitt. Ett uns
jalap-parot ger omkring 5 gran Jalapin.
Violin, Boullay har i viola odorata funnit
:en egen saltbasis, som liknar Emetin,
hvilken han kallat violin m). Den finnes
i alla delar af vexten. Sätten till dess
erhållande äfven som dess väsentliga
ca-.racterer hafva ännu icke blifvit
meddelade.
Smila- Paiotta har, ur infusion af roten
cin- på smilax sarsaparilla, medelst kalk
af-skiljt en i vatten olöslig saltbasis, som
likt de öfriga löser sig“ i kokhet alkohol,
, och fâllçr sig derur i form af ett lätt >
ö) Journal of Science 6cc. XVII. 386.
**) Journal de Pharmacie X. a3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
