Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvitt pulver, af en bitter oangenäm smak,
och af en egen lukt®). Han kallar den. på
italienska pariglini, hvilket jag tror Läst
förändras till Smilacin. Han uppger att
detta pulver rodnar gurkmejtinkturen och
att det upptages af alla syror, med hvilka
det ger egna salter. Invertes taget gör ,
det nausea och minskar’ pulsens hastig«
het.
Det är bekant att vextoljor låta för«
iitt>im-’ ena sig med concentrerad svafvelsyra, till
ett slags såpartad magma, som sönderde- £mNE!C
las ofullkomligt af vatten. Caventou har
visat **). att dervid bildas af oljans be- acidus,
ståndsdelar samma syror som genom sa«
ponification, eller åtminstone sura
kroppar, som ganska mycket likna dessa.
• Man kan naturligtvis först efter en
noggrann jemförelse bestämma deras
identitet, då en olika åverkan kan anordna
be-ståudsdelarna i skiljagtiga förhållanden.
Henry har analyserat Muskottblom- Olja
ma (Macis) och funnit den innehålla en
ringa quantitet af en flygtig olja, en stör-blomma,
re mängd af en gul, fet i luktande olja,
löslig i etlier, men olöslig äfven i
kokande alkohol; en annan fet olja af röd färg,
äfvenså luktande, löslig i ether oc-h
alkohol i alla proportioner. Mängden af
denna, är ungefär lika med den föregå*
endes; ett gummöst ämne utgörande 4 af
dess vigt och ganska litet trädämne Cüa)>
*) Pâ anf. ställe p. 543.
**) På anf. ställe 551.
***) På anf. ställe 281,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
