Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sa liivfil ganska nära in med i at. syre
och 7 at. oljbildande gas eller med
OC7H14.
Americanarne bruka att förga huden
röd med en vextfärg, kallad chica, som Cbîca.
fâs af löfven på en parasitvext, Bignonia
chica. Dessa iöf kokas i vatten hvarvid
ett rödt ämne utdrages, .som fäller- sig
ur vattnet, upphämtas och torrkas i form
af kakor. Boussignault har undersökt
detta färgämne ?). Det är olösligt i
vatten, smälter icke, utan förstöres och
kolas af en högre temperatur, utan att
sprida någon lukt likt qväfhaltiga ämnen som
brännas. Det löses af alkokol och af
ether och erhålles efter deras afdunstning
oförändradt Caustika och kolsyrade
alkalier lösa det och det fålles derur
oför-ändradt om fällningen sker snart, men
dröjer man så har det undergått en
förändring. Chlor bleker den. Salpetersyra
ger oxalsyra och bitterämne. Vildarne
färga sig dermed på det sätt att chica
utblandas med fettet af caiman, Crocodilus
auctus, hvarmed de sedan bestryka
krop-pen.
Bonastre har fortsatt sina undersök- Suhrui*
ningar af hvad han kallar subresina (Årsb.
1824* 315) och till deras caracterer lagt
äfven den att då de i mörkret stötas el«
1er rifvas i en mortel af + ioo°, så phös«
phorescera de såsom stött socker
*) Annales de Chimie et de Physique T. XXVII«
3i5.
**) Journal d* Pharmacie X. 197,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
