Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
ssande kallad neutralitet, som genom
[rop ars förening uppkommer, utan af-
seende på de element hvaraf den neu-
trala. föreningen består. Betrakta vi då
de för enkla ansedda kropparna, i hän-
seende till de saltartade föreningar de
kunna ingå, så finna vi att de dela sig
först i Electronegativa och Electropositi-
va. — De förre af dessa, d. ä. de ele-
ctronegativa, dela sig i tre klasser: 17) den
första innehåller kroppar, som förenade
med .de electropositiva, omedelbart fram-
bringa salter, hvilka jag derför kallar Sal!t-
bildare C(Corpora Halogenia). Desse utgö-
ras af chlor, iod och fluor 7). . 2 den
andra utgöres af sådana, som med de ele-
tropositiva kropparne bilda saltbaser och
med den 3:dje afdelningen af de electro-
negativa bilda syror Com icke alltid sura
dock af en med syror analog natur), hvil-
ka sedan, förenade sig emellan, frambrin-
ga salter. Dessa kroppar kallar jag Bas
och syre- bildare, eller, för korthetens
skuld, blott basbildare (Corpora Amphi-
genia), och till dessa höra; Syre, svaf-
vel, selen och tellur. 3) den tredje ut-
öres af de öfriga metalloiderna och af :
e ’ electronegativa metallerna, som med
den andra afdelningen bilda syror (samt
någon gång tillika mycket svaga ’baser.)
De electropositiva kropparna utgöra
blott en enda serie, oaktadt deras långt stör-
4) Då flusspatssyran betraktas såsom en väte-
patssyra
syra , hvartill phenomenen mer och mer sja
pas leda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
