Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
re talrikhet. De gifva, med den första klas-
sen af de negativa, salter, med den an-
dra saltbaser och med, den 3:dje alliager.
Men innan man går vidare att använda
dessa ideer på hälorglen, måste den frå-
gdn slitas, om lg salter gifvas el-
ler ej. Detta kan aldrig ske på erfarenhe-
tens väg. Föreningar af vätesyror med
saltbaser, som icke upptaga kristallvatten
t. ex. den af chlorvätesyra (saltsyra) och
kali, anskjuta ur deras upplösning, såsom
chlormetaller, t. ex. chlorkalium. De åter
som hålla kristallvatten kunna anses så-
som vätesyrade salter, men de likna all=
deles syresalter med kristallvatten och, :
om de fatiscera, så förlora de den por-
tion vatten, som gör dem till vätesyradt
salt, lika lätt som det öfriga. Om vä-
tesyrade salter deremot icke gifvas, utan
vätesyrans väte i föreningsögonblicket bil-
dar vatten med syret i basen, så blifva
alla förklaringar af phenomenen -lättare
och begripligare. Då t.ex. inträffar, vid
upplösning af chlorkalium i vatten, det-
samma som då salpeter, med ungefär li-
ka temperaturförminskning, löses deri. —
I motsatt fall måste man för chlorkalium
antaga att kalium oxideras på bekostnad
af vattnet, att chlor förenas "med väte:
och att denna dubbla förening af vatt-
nets beståndsdelar skulle åtföljas af tem-
peraturens sänkning, då vi deremot veta
att kalium sönderdelar vatten med ut–
veckling af värme och att chlor fram=
bringar eld då det förenas med väte.
Deras ömsesidiga förening kan väl hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
