Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
mister ansett denna punkt hade jag icke
erfarit, då- ämnet icke sedermera kom-
mit under offentlig pröfning, förr än GAY-
Lussac ?) i en note, som hade till än-
damål ”att återkalla i minnet och förkla-
ra ett ganska litet antal af facta, som
syntes bidraga till att lättare förstå åt-
skilliga föreningar af svafvel, hvilka i
min förut åberopade afhandling blifvit
anförde,” af dessa facta gaf, såsom den
sannolkikare, alldeles samma förklaring, som
den jag i den åberopade afhandlingen
föredragit. Jag förutser med nöje att den
vigt hvarje af denna utmärkte naturfore
forskare yttrad mening har, skall snarare .
än eljes skett, determinera Chemisterna,
att företrädesvis betrakta dessa phenomen
från de synpunkter jag ofvanföre angifvit.
Salterne komma, att till följe af des-
sa betraktelser, delas i tvenne klasser.
Den förra af dessa innefattar sådana, som
uppkomma af en electropositiv metall och
en saltbildare, jag kallar dessa Haloidsal-
ger. Den andra åter består af en syra
och en basis, jag kallar den Amphidsalter
och dessa åter utgöra 4 särskildta slag,
efter den olika basbildare de innehålla,
syresalter, svafvelsalter, selensalter och
tellursalter. | |
Nomenclaturen för salterne borde va-
ra conseqvent; men då syresalternes no-
menclatur uppgjordes hade man ingen idé
om haloidsalter, till hvilka sedan icke
2) Ange de Ch, et de Ph. XXX (Sept, 1825)
P: Fö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
