Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
minskat deras energie, men kan det väl tän=
kas att på en gång kalium basifieras och chlor
acidifieras på vattnets bekostnad och att re-
sultatet blir en stark sänkning i temperatu-
ren? kan, bredvid en så complett neutra-
litet som hos chlorkalium, tänkas begäret
att vid upplösning sönderdela vatten? —
’Man invänder att ammoniaksalterne dock
måste vara vätesyrade salter. Jag har
länge sedan visat, att, om man tänker
sig chlor förenadt med ammonium eller
cblorvätesyra med ammoniak, så blir re-
sultatet af den quantitativa sammansätt-
ningen detsamma och att consequens i
raisonnement fordrar, att vi betrakta sal-
miak såsom chlorammonium. — Utan att
denna punkt är afgjord såsom den san-
nolikaste, blefve läran om svafvelsalterna
en labyrint, ur hvilken man skulle med
svårighet reda sig, i stället att de nu äro
fullkomligt analoga med syresalterna.. —
Hvad som är afgjördt för chlorvätesyran,
är det på samma gång för svafvelväte-
syran (svafvelbundet väte), hvilken man
ansett kunna förena sig i tvenne förhål-
landen med alkalierna. Jag har redan i
afhandlingen om de svafvelbundna alka-
lierna sökt visa, att de så kallade hydro-
thyonalkalierna sannolikast borde betrak-
tas, den första föreningsgraden såsom
svafvelkalium, KS?, upplöst i vatten, och
den högre såsom en förening af en atom
svafvelkalium med 2 at. svafvelbundet
väte =KS?+2H2S, och dertill anfördt
ganska många skäl 2)... Huru- andra Che-
4) E. V. A. Handl, 1821. p. 1101. följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
