Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
utesluter detta. Aggregationsformen? omöj-
ligt, ty den går från gasformighet hos kolsy-
ra till vatten, som är liquid vid luftens van-
liga temperaturer, genom alla grader af
hårdhet till kiselsyran, som stålet knappt
biter på och till lerjorden CSaphiren) som
stålet skonar. — Färgen? icke eller; ty
Syre» chlor, fluor, cyan, svafvelcyan äro
alla så vidt vi veta utan färg, men då
jern, till en atom, förenar sig med 3 ato-
mer af dessa, så äro föreningarne röda och
hvarandra så lika, äfven i de föreningar da
sedan kunna ingå, att man kan säga att
här är jernet det färgande. Eg. vigten?
Den beror ju uppenbart på den tyngre
beståndsdelens, som oftare är det positi-
va än det negativa elementet. Löslighet
i vatten? En förenings löslighet skulle ju
då alltid å priori kunna förutsägas och
föreningar med samma negativa element
skulle ju då likna hvarandra i löslighet. —
Chemiska caracterer? Omöjligare än mnå-
got annat; ty syret som efter denna åsigt
är det formande i svafvelsyra, i vatten,
i kali, är således surt, neutralt och alka=-
liskt; chlor som ger med phosphor en sur
och med kalium neutral kropp är således
formande för både surt och neutralt; väte,
detta det mest formande näst syret, ger
med chlor en syra, är således sjelft syre=
formande, det förenas med syret som ock-
så är syreformande och af denna dubbla
syreformande kraft uppkommer vatten. —
Svafvel, som underkastadt syrets forman-
de kraft ger syror; ju surare ju mer sy-
re de innehålla, förenar sig med kalium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
