Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
och formar detta till en alkalisk kropp;
men å en annan sida om kalium förenadt
med syre, svafvel, cyan ger alkaliska för-
eningar, så måtte kalium hafva mycken
del deri efter det samma icke. händer då
dessa tre förena sig t. ex. med silfver.—
Af allt detta synes således skäligen kun-.
na dragas den slutsats att idéen, om en
formande och en formad beståndsdeli en
förening, är lika så oriktig som idéen om
en activ och en passiv beståndsdel, d. ä. att
frändskap skulle äga rum emellan två krop-
pr af hvilka den ena hade en positiv
rändskap och den andra vore inert d. ä.
i saknad af föreningsbegär. All förening
beror af ömsesidig attraction och carac-
teren af föreningen är resultatet af bådas,
bestämdt af de relativa quantiteter hvari
förening äger rum, derföre är t. ex. en
atom mangan med 2 at. syre en stark salt-
basis, med 3 en svag, med 4 en indifferent
kropp och med 5 en syra, allt efter som det
ena eller andra elementets chemiska caracter
har öfverhand, hvilket tydligen beror af
antiteten. Man kan lätt följa den fal-
ska idéen om en formande princip till
sitt ursprung. Den föddes af Haärs sats
att olika sammansatta föreningar icke an-
taga lika former; då erfarenheten blef i
strid med detta postulat, antog Haär för-
eningar af större kristallkraft, som pres-
sade andra emellan dem interponerade i
sin form. Hausmann antog derefter i sitt
mineralsystem ?y i hvarje mineral en ca-
2) Handbuch der Mineralogie. Göttingen 1813 I,
p. 22. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
