Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
lång mur, kallad Kisil-Allan, nära södra ändan af
Kaspiska hafvet m. m.
Baëb anställer en jämförelse mellan skallarne af
en Karagass och en Samojcd. Han visar,att
Ryssarne föga känna sina tallika undersåtare, och ej en
arånir veta om hela nationer finnas till eller äro ut-
O O
döde. Karagasserne äro stadde i utdöende. De bo
mellan Uda och Kan, söder om 55° lat.,
kringströfvande med renar. De sägas till och med "rida på
renar." Med Buräterne tala de detta folks språk,
men sins emellan, ett annat, alldeles eget. B.
förklarar dem vara en gren af Samojedfolket, såsom de
förr blifvit ansedde. Han skiljer mellan Samojeder
och Lappar, liksom [’richard, mon anser Samojederna
vara af samma race med Mongolerne. De skilja sig
genom ögonens läge och snedhet, från Lapparne,
som höra till Tschudiska eller Finska racen, hvilken
karakteriseras genom utstående kindben, något
framstående käkar, starkt och tydligt afbrott mellan
öfverkäkens sida (kind) och framdel o. s. v.
Biluchi (Beludsch)-stammarne kring Indus,
uti Sindh m. m., afhandlas af T. Postans (James.
N. Ed. Journ. 37, 395; — ur Ethnol. Soc. 1) Apr.
1844. — Fr. N. Not. 696). De äro muharnedaner
och säga sig härstamma från Damascus, hvaraf det
blir troligt att de äro Araber, hitkomne under
Khali-fatet, hvars hufvudstad var Damascus.
E. Bai.four, om några vandrande folkstammar i
inre delarne af mellersta Indien: James. N. Ed. Journ.
35, 29. — Fr. N. Not. 607, 8. Förf. anser dem
för lemningar af landets urinvånare och tror dem tala
dialekter af Hindu-språket, hvilka dock äro mycket
förändrade. Sins emellan äro de ganska olika. Han
omtalar följande, som tyckas kunna liknas vid
Zigue-narne, eller äro ännu mera vilda:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
