- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Årsberättelse om framstegen i Crustaceernas och de lägre skelett-lösa djurens Naturalhistoria under åren 1843 och 1844 /
28

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

man borde tinna djurets cylindriska traneus, ocli
der nedanföre på högra sidan en annan sådan,
liknande det märke, som kunnat återstå efter ett
blad-likt ben af en Branchiopod. Ett annat, på längden
genomskuret stycke företedde två långa smala
fläckar af samma färg, hvilka tycktes motsvara två
ringar af thorax, och väl kunde vara afskärningar af
sådana märken, som i det förra exemplaret visade
sig en face". Men vi måste med Elie de Beaumont
(1. c. p. IX) och Burmeister medgifva, att dessa
märken äro alltför otydliga, och derföre
tvifvelak-tiga, ehuru de visserligen hafva det läge, som efter
all sannolikhet fötterna måste hafva haft, och nära
nojj deras förmodade form. Det är nemligen <jif-

» DÖ

vet, att icke sidoflikarne, såsom Pander, Zenker,
Quenstedt, v. Buch och Portlock förmodat, kunna
hafva varit djurets rörelseorganer, utan att dessa,
mjuka och lätt förstörbara. hafva varit fästade vid
en likaledes mjuk, hinnaktig ventralbetäckning, som
på alla till oss bevarade exemplar med dem är
försvunnen. Derföre egde de flesta Trilobiter
förmågan att rulla sig tillsammans, och slå
abdominal-skölden emot hufvudskölden för att således öfverallt
omsluta dessa mjuka delar med sitt hårda skal. Det
är väl sannt, att Odontopleurider, Ogygier, Oleni ni.
fi. ej egde denna förmåga, men hos dessa var också
skalet mjukare och tunnare än hqs alla andra
Trilobiter, kanske som hos Apus, och kunde således
ej uppfylla ändamålet att skydda. — Söka vi att
vinna en föreställning om formen af dessa mjuka,
förgängliga rörelseorganer, så blir det af den
hittills så långt genomförda analogien tydligt, att de
voro bladformiga simonjaner, fästade vid ventralsi-

o O 7

dan af bålen och utsträckta efter undersidan af
sidoflikarne, alt deras fria kant var delad i lober,
i randen besatta med borst, och att bredvid den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:06:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184318443/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free