- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Årsberättelse om framstegen i Crustaceernas och de lägre skelett-lösa djurens Naturalhistoria under åren 1843 och 1844 /
29

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29

yttersta af dessa lober var fästad en bläsformig gäle.
Af intrycken på rhachis i abdomen är det sannolikt,
alt äfven denna del hos några varit försedt med
extremiteter. Att alla benen voro lika konstruerade
synes antagligt hos de med sammanrullningsförmåga
begåfvade arter, der ringarne också äro nära nog
lika breda; hos Oleniderna och Campylopleuri
synas de bakre småningom hafva blifvit mindre.

Att Trilobiterna ömsade hud är otvifvelaktigt,

D 7

men att en del af exemplaren skulle härröra
från exuvier, såsom Wahlenberg en gång yttrade,
är föga troligt. Vid hudömsningen remnar
nemligen skalet långs efter ryggen, och genom denna
öppning drager sig djuret ut ur den afklädda
huden, som likväl endast består af
epithelialöfverdra-get, aldrig af sjelfva cutis. Petrifikatet kunde då
svårligen visa spår af skalet, men borde förete spår
efter öppningen långs efter ryggen, hvilket aldrig
är fallet.

Af analogien med Phyllopoderna är det
sannolikt, att äfven Trilobiternas utveckling försiggick
genom metamorphoser, och Burmeister framställer
den hypothes, att de gåtlika försteningar man
kallat Agnostus eller Battus äro unsrar i de första sta-

Ö o

dierna. Han urskiljer af dessa två arter, och inom
hvarje af dessa två former eller åldrar, och söker
visa huru deras organisation motsvarar, den ena
Olenus scarabæoides, den andra O. gibbosus. Den
medlersta longitudinela upphöjningen är glabella,
på hvilken genom insnörning de särskilta
afdelningarna sedan utbildas, den medlersta mindre
upphöjningen är den unga Trilobitens enda, enkla
öga, som sedan försvinner, den bakre tvärvalken
är artikulationsranden med första thorax-ringen, och
knölarne framför densamma äro bakersta
afdelningen af hela hufvudskölden. Emmrich anför mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:06:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184318443/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free