Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
grupperna intet spar synes at last berg ofvanom
hafsytan, medan hundratals spetsar skulle räcka den
på mindre än 200 fot nära. Det finnes endast en
förklaring, som är antaglig. De Atolls, hvilkas yttre
sida är brådjup, stå på land, som har sänkt sig och
fordom var torrt; de äro qvarlefvor af sjunkna
eon-tinenter. Omkring en ö, på något afstånd från dess
strand, begynte koralldjuren att bygga sin mur,
’fringing reef", begränsad af det djup, som är ett
vilkor för deras lif. Nära hafsytan stadnade de.
Men ön sjunker, en lagungraf bildas mellan ön och
rel vet, som nu är ett "barrier-reef", och djuren
bygga högre och högre, lills slutligen öns högsta
spets försvinner, lagunen blir en innesluten sjö, som
småningom grundas upp, och, sedan denna begynt
att höja sig, nya öar bildas på muren, hvilka
småningom bli grönskande af kokospalmer. Men de
Atolls deremot, på hvilkas yttre sida hafvet är lika
grundt som i lagunen, de stå på land, som icke
sjunker eller i dess ställe höjer sig. Och att
särdeles de närmare Indien belägna stora öarna höja
sig, det bevisa de der funna massor af
korallbankar på det torra högt öfver vattenytan, det lärer
också geologien, som ej heller saknar bevis på en
både hastig och långsam fastlandets sänkning mot
ZJ O O
hafsytan. Jfr Jamesons Ed. new. P|iil. Journ.
XXXIV, 33; Fror. Not. Jfr Dana i Sill. Journ.
XLV, 130, 131.
Till dessa iakttagelser sluta sig Couthouy’s i
Boston Journal of natural history IV, 66, meddelade
anmärkningar öfver korallbilduingen i söderhafvet.
o o
Koraller växa mycket långsamt, såsom det visar
sig der ankaren eller kanoner ligga i refven,
hvilkas ditkomst är till tiden bekant. I vildanias
sägner, som beskrifva deras förfäders sjöfärder och
med namn utmärka hvarje ö, som sedan blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
