Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
vidare och bilda en beläggning på ytan af vitelli
andra massa. En af ändarna af denna del förblir
ganska länge utan att deltaga i denna
"blastoderm-bildning". Gulan bleknar småningom. De kulor,
som bilda den yttre beläggningen, få nu småningom
utseende af unga väfnader, men den andra, nu inre
massan förblir odelad till in i femte tiuiman, då den
börjar att förändras, så, att vid sjunde timman det
yttre lagret synes bildadt af små, oregelbundna
granulationer, den inre massan af större kulor. Vid
elfte timman likna hvarandra de två elementerna
nästan fullkomligt. Nu visa sig de första tecknen
till flimmerhår, små genomskinliga tappar, som snart
förlänga sig, och stundom dela sig i två.
Flimmerhåren äro i början tjocka, glesa, föga rörliga, men
ökas hastigt, och larven begynner att hoppa på
samma plats der ägget låg, men först två timmar
derefter är den i stånd att lyfta sig och simma
omkring. Under hela klyfningen är ovariehinnan
passiv, men följer noga vitelli formförändringar.
Klyf-ningskulorna äro aldrig skilda genom väl uttryckta
fåror, utan en viss mängd af den genomskinliga
vätskan, som förenar vitelli korn, fyller
mellanrummen och jemnar ytan. — Kort efter sedan
flimmerhåren visat sig, anmärkes på ett ställe en
tratt-formig öppning, i början liten, sedan småningom
allt större, vid 24:de timman ganska stor och
utdragen i en riktning, tills den uppnår underliggande
väfnader, så att den vid 72:dra timman finnes hafva
delat det yttre lagret och de väfnader, som dermed
sammanhänga, i två lika och symmetriska delar, som
äro de första rudimenterna till musslans skal hos
vår Mollusk. Dessa två primitiva skal äro i början
helt hinnaktiga, så att de förändra form vid djurets
rörelser; slutligen blifva de aflånga, och genom
in-krustationen med kalksalter, hvilken fortgår frän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
