- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / Berättelse om framstegen i Vertebrerade djurens Naturalhistoria och Ethnografien under åren 1845-1850 /
426

(1822) Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

426

Le thea.

åtskilliga af de utdöda arterna, bland hvilkas ben de
träffades, i hålor och i jordlager af sönderfallna
vulkaniska ämnen. Fogelbenen voro, genom brist på
anima-lisk substans, adhærenta vid tungan, liksom åtskilliga
ben af Phocaceer, som funnits tillhopa med dem, men
ej brände, såsom åtskillige på samma ställe funne ben
af menniskor och hundar, hvilka tydligen äro lemningar
af de äldsta invånarnes cannibaliska måltider. — Owen
har funnit säkra karakterer för urskiljandet af flera
genera bland fogelbenen, och har, t. o. m. 4850, lärt
känna följande arter deraf:

Nestor sp.
Dinornis giganteus.

— struthioides.

— rheides (Z. Pr. 1850, 45).

— didiformis.

— crassus.

— curtus.

Palapteryx ingens.

— robustas (Z. Pr. 1850, 45).

— casuarinus.

— dromioides.

— geranoides.
Apteiornis otidiforrais.
(Notornis mantell»).

Den sistnämnde (Notornis) bestämdes först efter
fossila ben, men fanns sedan ännu lefvande på ön,
såsom nämnes förut, sid. 290. De flesta öfriga
sammanfördes först under gen. Dinornis. Bland de fossila
benen, hafva äfven funnits ben af Apteryx. Den
fossila Nestor har knappt varit större än de två nu
lefvande arterna af slägtet. Slägtet Dinornis är till
sin systematiska plats obestämdt. Tårna synas blott
hafva varit 3, och några andra likheter med si. Otis
framvisas. De Cranier, som O. ansett tillhöra arter af
detta slägte, afvika från alla nu kända fogelformér
genom flera egenheter. De äro stora, groft bildade och
starka, ganska nedtryckta och visa ovanligt starka
muskelfästen. Basis cranii, nemligen Pars basilaris och
corpora sphenoidalia, har en alldeles egen utveckling
nedåt, hvarigenom foramen magnum synes beläget vid
eller öfver midten af cranii bakre yta, och det hela
visar någon likhet med crocodilinerna. For. magnum 8r
dessutom vertikalt ställdt, med större höjd än bredd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:07:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/184518501/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free