Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Förändring i naturtillståndet - Arterna av de större släktena i ett land variera mer än arterna av de små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ARTERNAS UPPKOMST
träd komma upp där det finns många gamla. Där ett släkte
genom förändringar bildat många arter, där hava
omständigheterna varit gynnsamma för förändringar, och man måste
följaktligen vänta, att de ännu äro så. Om vi däremot betrakta
varje art såsom resultat av en särskild skapelseakt, så finnes
ingen begriplig orsak till att jämförelsevis flera varieteter
förekomma inom en artrik grupp än i en artfattig.
För att pröva riktigheten av denna förutsättning har jag
delat tolv olika länders växtarter och två olika områdens
insektformer i var sina två nästan lika grupper, med de
större släktenas arter å ena sidan och de mindres å den andra.
Det har därvid bestämt visat sig, att de större släktenas arter
hava ett större antal varieteter än de mindres. Dessutom hava
de arter av de stora släktena, som över huvud hava
varieteter, oföränderligen ett jämförelsevis större antal varieteter
än de mindre. Därmed är dock icke sagt, att alla stora
släkten för närvarande variera mycket och till följd därav
öka sitt artantal, eller att intet litet släkte nu bildar varieteter
och tillväxer. Vad vi här vilja bevisa är blott, att där det
inom ett släkte bildats många arter, där befinna sig för
närvarande i genomsnitt många under bildning. Detta är också
helt säkert riktigt.
Det finnes ännu andra anmärkningsvärda förhållanden
mellan de stora släktenas arter och deras varieteter. Vi
hava sett, att det icke finnes något ovädersägligt skiljemärke
mellan arter och väl utpräglade varieteter. I de fall då
mellanformer ännu icke påträffats, nödgas naturforskarna att göra
sin bestämning på grund av skillnaderna mellan formerna,
i det de ex analogiam bedöma, om skillnaden är tillräcklig
för att upphöja den ena eller båda till ’art”. Storleken hos
skillnaden är sålunda ett mycket viktigt kriterium vid
bestämmandet av, huruvida två former skola gälla för arter
eller för varieteter. Men nu ha E. Fries och Westwood
anmärkt, att inom stora släkten graden av skillnaden mellan
arterna ofta är utomordentligt ringa. I detta hänseende likna
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
