Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Naturligt urval - Huru det naturliga urvalet verkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ARTERNAS UPPKOMST
årstid, då vargen har svårast att förskaffa sig sitt byte, så
skulle under sådana omständigheter de snabbaste och
spänsligaste vargarna hava den största utsikten att reda sig och
lämna en avkomma, alltjämt dock under den förutsättningen,
att de därvid behölle tillräcklig styrka att bemäktiga sig sitt
byte under denna eller de andra årstiderna. Jag finner
likaså liten orsak till tvivel på, huruvida detta skulle bliva
resultatet, som därpå att människan genom ett sorgfälligt
urval är i stånd att öka vinthundens snabbhet.
Jag skall i det följande återkomma till utplånandet av
förändringar genom korsning. Det må emellertid här
anmärkas, att de flesta djur och växter hänga fast vid sin egen
hemort och icke utan nödtvång vandra omkring. Vi se detta
hos flyttfåglarna, som nästan alltid återvända till samma
ställe. Följaktligen skulle varje nybildad varietet först vara
lokal liksom det i allmänhet synes vara förhållandet med
varieteter i naturtillståndet, så att lika modifierade individ
snart komma att existera tillsammans i små mängder och
också ofta komma att fortplanta sig med varandra. Vore
den nya varieteten framgångsrik i kampen för tillvaron,
skulle den långsamt utbreda sig från en central punkt och
vid kanten av det växande utbredningsområdet segerrikt
konkurrera och besegra de oförändrade individen.
Det torde löna mödan att giva ett annat mera
komplicerat exempel på det naturliga urvalets verkningar. Vissa
växter avsöndra en söt vätska, som det tycks för att avlägsna
något skadligt ämne ur sin saft. Detta verkställes hos många
ärtväxter av körtlar vid basen av stiplerna och hos lagern
på ryggsidan av dess blad. Denna vätska uppsuges begärligt
av insekter, men deras besök äro ingalunda till fördel för
växten. Antag nu att sådan saft eller honung hos någon viss
växtart avsöndras inifrån blommorna. I så fall bliva de
insekter, som uppsöka honungen, inpudrade med frömjöl och
detta överföres då ofta från en blomma till en annan.
Blommorna av två olika individ av samma art skulle därigenom
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
