- Project Runeberg -  Om arternas uppkomst /
57

(1909) [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Nils Holmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Naturligt urval - Huru det naturliga urvalet verkar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NATURLIGT URVAL

blivit korsbefruktade. Men korsningen lämnar, såsom det
kan bevisas, kraftiga groddplantor, vilka alltså hava den
bästa utsikt att bli bestående. De växter med blommor, som
hava de bästa honungskörtlarna och lämna den mesta
honungen, besökas oftast av insekterna och bliva till följd härav
oftast korsade. De vinna härigenom under tidens lopp så
småningom överhand och bilda en lokal varietet. Likaså
bliva de blommor gynnade, vars ståndare och pistill äro så
ställda, att de på något sätt gynna överförandet av frömjöl
genom insekterna. Vi kunna antaga att de växter, vars
honungsalstring genom upprepat urval långsamt förökats,
tillhöra en vanlig art och att vissa insekter huvudsakligen
leva av deras honung. Jag skulle med många exempel kunna
påvisa, huru mycket bien sträva efter att spara tid. (Ofta
bruka de t. ex. bita hål på honungsgömmet för att lättast
komma åt honungen.) På grund av detta faktum kan man
antaga, att under vissa omständigheter individuella olikheter
i sugsnabelns längd, böjning o. s. v., om de också äro
mycket för obetydliga för att av oss iakttagas, kunna vara
av nytta för ett bi eller någon annan insekt, därigenom att
ett eller annat individ blir i stånd att snabbare förskaffa sig
sin föda än de andra. De samhällen, till vilka de höra, skulle
därför blomstra och giva upphov till många svärmar, som
ärft dessa egendomligheter. Kronpipen på rödklövern och
blodklövern synas vid flyktigt påseende icke avvika mycket
i längd från varandra. men icke desto mindre kan
honungsbiet lätt suga honung ur blodklöverns blommor men icke ur
rödklöverns. Denna senare besökes därför endast av humlor.
På en trakt, där denna klöverart rikligt förekommer, kan
det därför vara en stor fördel för honungsbiet att hava en
något längre eller annorlunda byggd snabel. Då å andra sidan
klöverns fortplantning absolut beror på, att bien besöka
blommorna, så skulle, om humlorna bleve sällsynta på en trakt, en
kortare eller djupare delad blomkrona bliva av stor nytta för
rödklövern. På detta sätt förstår jag, huru en blomma och en

57

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 7 19:47:31 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arternas/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free