- Project Runeberg -  Om arternas uppkomst /
65

(1909) [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Nils Holmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Naturligt urval - Egenskapernas divergens

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NATURLIGT URVAL

Egenskapernas divergens.

Den princip, som jag betecknar med detta uttryck, är av
stor betydelse och förklarar enligt min mening många viktiga
fakta. För det första avvika varieteter helt säkert mycket
mindre från varandra än goda och väl skilda arter. Icke
desto mindre äro, enligt min mening, varieteter begynnande
arter. På vad sätt utväxa nu små olikheter mellan varieteter
till större olikheter ?

Såsom alltid har jag även försökt utreda denna punkt
med tillhjälp av några domestikationsformer. Vi finna därvid
någonting analogt. Man måste tillstå, att så utpräglat skilda
raser som korthorns- och Heresfordboskapen, kapplöpnings-
och åkarhästen, de olika duvraserna o. s. v. icke skulle hava
kunnat uppkomma genom tillfälliga förändringar av liknande
slag under många på varandra följande generationer. I dessa
produkter av människan igenkänna vi divergensens princip,
som låter till en början knappt märkbara olikheter tilltaga
allt mer och låter raserna allt mera avvika från sina
gemensamma stamfäder.

Men huru, kan man fråga, låter en sådan princip använda
sig för naturen. Jag tror att den kan finna en ytterst viktig
användning och även finner en sådan redan genom den enkla
omständigheten, att en arts avkomlingar bliva så mycket mer
ägnade att intaga många och mycket olika platser i naturens
hushållning och alltså tilltaga i antal, ju mera skilda de äro
i byggnad, konstitution och levnadssätt.

Detta visar sig tydligt hos djur med enkelt levnadssätt.
Låt oss t. ex. taga ett fyrfota rovdjur, vars antal redan sedan
länge varit fulltaligt på ett område. Har det haft fritt spelrum
för sin förökningsförmåga, så kan denna djurart endast
därigenom ytterligare ökas, om dess avkomma på så sätt
förändras, att de så småningom kunna intaga sådana platser,
som andra djur nu innehava. Ju mera nu vårt rovdjurs

5. — Darvwin. 65

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 7 19:47:31 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arternas/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free