Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Lagar för förändringen - Sekundära könskaraktärer äro föränderliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAGAR OM FÖRÄNDRINGEN
och gråa. Även en svag skulderstrimma uppträder
understundom hos gråbruna hästar och spår därav har jag funnit hos
en brun.
I nordvästra Indien äro Kattywarhästarna så allmänt
strimmiga att enligt Poole en häst utan strimmor ej anses
för att ha rent blod.
Hamilton Smith, som har skrivit om dessa ting, antager
att våra hästraser härstamma från olika stamarter, av vilka
en, den gråbruna, har varit strimmig och att alla ovan
beskrivna strimmigheter skulle vara följder av tidigare
korsningar med den gråbruna stamformen. Denna åsikt kan man
tryggt förkasta, ty det är högst osannolikt, att den tunga
belgiska åkarhästen, ponnien, den norska hästen,
Kattywarrasen och andra, som äro utströdda över de mest olika delar
av världen, samtliga skulle hava korsats med en förment
ursprunglig stamform.
Vi vända oss nu till verkningarna av en korsning mellan
de olika arterna av hästsläktet. Rollin försäkrar, att den
vanliga mulåsnan (blandning av åsna [7] och häst [2]) ofta har
tvärstrimmor på benen och enligt Gosse förekommer detta
i Förenta staterna i nio fall av tio. Jag har en gång sett en
mulåsna med så starkt strimmiga ben, att envar först skulle
hava varit böjd att hålla den för att vara en zebrabastard. I
lord Mortons berömda fall av en bastard mellan en
kvaggahingst och ett kastanjebrunt sto var denna och t. o. m. det
efteråt av samma sto med en svart arabisk häst alstrade fölet
på benen t. o. m. tydligare tvärstrimmig än själva kvaggan.
Slutligen har d:r Gray avbildat en bastard mellan åsna och
Equus Hemionus. Denna bastard hade, ehuru åsnan endast
stundom och Hemionus aldrig ha strimmor på benen, icke
desto mindre tvärstrimmor på alla fyra benen.
Vad hava vi nu att säga om dessa olika fakta? Vi se,
att många olika arter av släktet Equus genom enkel förändring
få strimmor på benen såsom hos zebran. Hos hästen se vi
denna benägenhet starkt framträda så ofta som en gråbrun-
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>