Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Svårigheter för teorin - Organ av synbarligen ringa betydelse, som röna inflytande av det naturliga urvalet - I vad mån nyttighetsteorien är riktig. Huru skönhet uppnås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ARTERNAS UPPKOMST
tagandet hava uppstått genom vanlig fortplantning från en
eller få stamformer.
I vad mån nyttighetsteorien är riktig. Huru skönhet
uppnås.
De föregående anmärkningarna föranlåta mig att säga
några ord om de nyligen från flera naturforskare gjorda
invändningar mot nyttighetsläran, enligt vilken nämligen alla
bildningsdetaljer skulle vara frambragta till deras ägares fördel.
Dessa forskare äro av den meningen, att rätt många organiska
bildningar endast äro till för skönhetens skull; för att smeka
människornas eller skaparens ögon, eller endast för
ornväxlingens skull. Sådana läror skulle, om de vore riktiga,
bliva obetingat fördärvliga för min teori. Jag medger
fullkomligt, att många bildningar nu äro av ingen omedelbar
nytta för deras ägare, och kanske ej heller varit det för
deras förfäder. Men detta bevisar ännu icke, att de bildats
för skönhetens och omväxlingens skull. Utan tvivel hava de
förändrade levnadsomständigheternas bestämda inverkan och
de olika redan anförda modifikationsorsakerna samtliga
frambringat en verkan och sannolikt en stor verkan, oberoende
av den därigenom ernådda fördelen. Men ännu viktigare är,
att organisationens huvuddel har förvärvats genom arv och
därför också, att många bildningar icke stå i något nära eller
direkt samband med artens nuvarande levnadssätt. Så kunna
vi knappast tro, att fregattfågelns eller lantgåsens simfot äro
av speciell nytta för dessa fåglar. Men vi kunna icke antaga,
att alla olika ben i apornas arm, hästens framfot,
flädermusens vinge och sälens fenor kunna vara av särskild nytta
för alla dessa djur. Vi kunna tillskriva ärftligheten dessa
bildningar; men utan tvivel hava simfötter varit lika nyttiga
för gåsens och fregattfågelns förfäder, som de äro för de
flesta nu levande simfåglar. Så böra vi antaga, att sälens
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
