Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Olika invändningar mot teorien om det naturliga urvalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA INVÄNDNINGAR MOT TEORIEN
kunna vi inse, varför de större och högre djuren icke för
skyddets skull äro lika särskilta föremål, utan endast den
omgivning, i vilken de vanligen viståas. Om man antager, att
en insekt tillfälligtvis ursprungligen var något litet lik en död
kvist eller ett torkat blad och att den varierade obeydligt i
många riktningar, så skulle alla de förändringar, som gjorde
insekten mera lik sådana föremål och därigenom gynnade
egenskapens förärvande, bibehållas, medan andra
förändringar skulle lämnas oanvända och slutligen gå förlorade.
Mivarts invändning skulle likväl vara av betydelse, om vi
ville försöka förklara de anförda likheterna, oberoende av
naturligt urval endast genom fluktuerande förändringar. Så
som saken emellertid förhåller sig, äro de dock betydelselösa.
Jag kan ej heller förstå, att Mivarts svårighet med
avseende på ”de sista dragen av fullkomnandet vid mimicry”
äro av någon vikt, såsom t. ex. i det av Wallace anförda
fallet av en ’vandrande pinne” (Ceroxylus laceratus), som
liknar ’en med krypande mossa eller jungermanniaceer
övervuxen stav’’. Denna likhet var så stor, att en inföding påstod,
att de bladliknande utväxterna verkligen vore mossa. Insekter
jagas av fåglar och andra fiender, vilkas synsinne sannolikt
är skarpare än vårt och varje grad av likhet, som
understöder insekten i att undgå upptäckt, kommer att vara
befordrande för hans bibehållande. Ju fullkomligare likheten
är, dess bättre är det för insekten. Betraktar man
olikheterna mellan arter av den grupp, till vilken Ceroxylus hör,
så finner man intet osannolikt däri, att denna insekt har
varierat i oregelmässigheterna i sitt yttre, och att dessa blivit
mer eller mindre gröna. Ty inom varje grupp äro de specifika
karaktärerna mest böjda för att variera, medan
släktkaraktärerna äro mest beständiga.
Grönlandsvalen är ett av världens underbaraste djur och
barderna äro en av dess största egendomligheter.
”Fiskbenen” bestå på var sida av överkäken av en rad av ungefär
300 plattor eller barder, som stå tätt bakom varandra vinkel-
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
