Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Bastardbildning - Korsade varieteter och deras hybrider äro icke i allmänhet fertila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BASTARDBILDNING
teterna, så invecklas vi även här i tvivel. Ty om det t. ex.
står fast, att vissa i Sydamerika inhemska hundar icke lätt
korsa sig med de europeiska hundarna, så är den förklaringen
riktig, att dessa hundar härstamma från ursprungligen olika
arter. Trots det är den fullkomliga fruktsamheten hos så
många domesticerade varieteter, som i det yttre stå så långt
ifrån varandra som t. ex. duvorna och kålsorterna, ett
märkligt faktum, isynnerhet om vi betänka, huru många arter, som
trots sin stora likhet med varandra dock vid korsning äro
alldeles sterila. Olika betraktelser komma dock de
domesticerade varieteternas fruktsamhet att synes mindre
märkvärdig. Man kan först iakttaga, att graden av yttre olikhet
mellan två arter icke är något säkert mått för graden av
sterilitet vid deras korsning. Det är säkert, att hos arter
orsaken uteslutande ligger i olikheter i deras könskonstitution.
De olikartade omständigheter, som domesticerade organismer
utsättas för, modifiera icke fortplantningssystemet så, att
växelsidig sterilitet följer. Vi hava tvärtom skäl att enligt
Pallas’ teori antaga, att sådana omständigheter i allmänhet
undertrycka denna benägenhet, så att alltså de domesticerade
avkomlingarna av arter, som i viss grad äro sterila vid
korsning, bliva fullkomligt fertila med varandra.
Den verkliga svårigheten i den föreliggande frågan ligger
icke däri, att domesticerade varieteter icke hava blivit
växelsidigt sterila vid korsning, utan däri att detta så allmänt
inträder med naturliga varieteter, så snart de hava modifierats
dit hän, att de kunna betraktas såsom arter. Vi känna alls
icke orsaken härtill noga. Detta är ej heller överaskande, när
vi se, huru fullständigt okunniga vi äro om
fortplantningssystemets normala och abnorma funktioner. Men vi kunna
se, att arterna i följd av deras kamp för tillvaron utsättas för
mera likformiga betingelser än domesticerade varieteter.
Detta kan föra till en ansenlig olikhet i resultaten, ty vi
veta, huru vanligt det är att vilda djur eller växter, som hållas
i fångenskap, bliva sterila. De reproduktiva funktionerna hos
167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
