Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Bastardbildning - Korsade varieteter och deras hybrider äro icke i allmänhet fertila - Jämförelse mellan bastarder och hybrider, oberoende av deras fruktsamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ARTERNAS UPPKOMST
organismer, som alltid hava levat under naturliga betingelser,
komma sannolikt på samma sätt att vara ytterst känsliga för
en naturlig korsning. Å andra sidan voro emellertid
domesticerade alster icke ursprungligen i hög grad känsliga för
förändringar i deras levnadsbetingelser och kunna nu i
allmänhet med oförmiskad fruktsamhet motstå upprepade
förändringar i existensvillkoren. Det skulle därför kunna väntas,
att de skulle frambringa varieteter, vars reproduktionssystem
icke lätt påverkades genom korsning med andra varieteter.
Jag har hittills talat så, som om varieteterna av samma
art vore oföränderligen fertila vid korsning. Men det är
omöjligt att t. ex. i följande fall utesluta en viss grad av
sterilitet. Gärtner höll under några år ett slags dvärgmajs med
gula och en stor varietet med röda korn, som växte nära
varandra i hans trädgård. Ehuru växterna äro skildkönade,.
så korsa de sig dock aldrig frivilligt med varandra. Han
befruktade då 13 blommor av den ena med frömjöl från
den andra. Men endast ur en kolv erhöll han frön, nämligen
fem stycken. Behandlingssättet kan i detta fall icke hava varit
skadligt, då ju plantorna voro skildkönade. Ingen har så
vitt jag vet ansett dessa två majsvarieteter för olika arter och
.det är av vikt att anmärka, att de ur dessa frön uppdragna
hybriderna själva voro fullkomligt fruktsamma, så att Gärtner
själv icke vågade att förklara dessa varieteter för skilda arter.
Sålunda kan man icke mera påstå, att varieteter vid
deras första korsning oföränderligen äro fullkomligt fertila.
Vi kunna alltså draga den slutsatsen, att fruktsamhet vid
korsningar icke utgör någon fundamental grund för skiljandet
mellan arter och varieteter.
Jämförelse mellan bastarder och hybrider, oberoende av
deras fruktsamhet.
Avkomman efter med varandra korsade arter och
varieteter kunna oberoende av frågan om deras fruktsamhet ännu
168
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
