Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Rekapitulation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REKAPITULATION
öar. Närvaron av särskilta flädermusarter och frånvaron av
alla andra däggdjur på oceaniska öar är enligt teorien om
oberoende skapelseakter alldeles oförklarlig.
Förekomsten av närbesläktade eller vikarierande arter
i två områden förutsätter enligt teorien om gemensam
härkomst med gradvis förändring, att liknande föräldrar förut
ha bebott båda områdena. Vi finna även nästan utan
undantag, att där många närbesläktade arter bebo två områden,
där finns det även alltid några identiska arter. Där vidare
alltid många besläktade, men olika arter förekomma, där
förekomma även många tvivelaktiga former och varieteter av
samma grupper. Det är en mycket allmän regel, att varje
områdes bebyggare äro besläktade med det närmast belägnas,
från vilket invandringen till det förra sannolikt kan härledas.
Såsom vi hava sett, är det faktum, att alla organismer
kunna inordnas i några få stora klasser och grupper, som
äro underordnade under andra grupper, förklarligt genom det
naturliga urvalets teori i förening med utdöendets och
divergensens princip. Av samma principer framgår även, varför
arternas och släktenas ömsesidiga släktskap inom varje klass
är så invecklad. Det framgår, varför vissa karaktärer äro
mera lämpade än andra för klassifikationen, varför
anpassningskaraktärer, ehuru av högsta betydelse för organismen
själv, vid klassifikationen knappt äro av någon betydelse,
varför karaktärer hos rudimentära organ ofta hava ett högt
klassifikatoriskt värde och varför embryonala karaktärer ofta
ha det största värdet av alla. Alla organismers egentliga
släktskaper, i motsats till deras adaptiva likheter, härröra
från gemensamt arv och härstamning. Det naturliga systemet
är en genealogisk anordning, varvid de uppnådda
differensgraderna betecknas genom uttrycken varieteter, arter, släkten,
familjer o. s. v. och descendenslinjerna ha vi att upptäcka
genom de mest beständiga karaktärer, vilka de än må vara,
och huru ringa deras betydelse än må vara för livet.
De fakta, att benstommen är densamma i människans
17. — Darwin. 257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>