Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - 3. Det älskande hjärtats hemlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅSA - HANNA
ska bli Guds barn och avlägga löftet. För en ska ju
lyda fader å moder.
— Du är så barnslig du, Hanna, hon måtte väl
vara min moder hon. Så just därför.
— Vet du det säkert?
— Om du inte höre upp med dine dumme fråger,
så får du inte följe med me vidare, svarade Magnus
föraktligt.
Nästa gång de gingo neråt prostgården, hade de
Magnus fostermor, Sara på Nygård, med. Hon snöt
sig och suckade hela vägen, men Magnus lät sig inte
bekomma. Han stegade på med rynkade ögonbryn
och såg sig oavbrutet rakt fram utan att yttra en
stavelse.
Det blev enskilt samtal hos prosten sedan
nattvardsläsningen var över, och mor Sara grät floder
för Magnus, som de varit så goa ve, som om han
varit deras eget barn eller mer, att han lyssnade till
falska röster och partu ville åt Stockholm för att
förgås i synd och elände. Alla de andra läsebarnen
hade gått, och bara Magnus och Hanna voro kvar.
De sutto på en vedlår och skulle läsa på katekesen.
— Hur ska du komma till Stockholm, om ingen
vill hjälpa dig? viskade Hanna.
— Lovar du å tiga? Jag har talat vid Frans i
handelsboden, han har vatt där två gånger,
förklarade Magnus. Och han vet vad alltingen kostar
och hovurt en ska bära se te för å komma dit.
— Käre vänner, Frans i handelsbon! sade Hanna,
och det låg en viss skräck men även tjusning i
rösten. Det var något konstigt med folket i handels-
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
