Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - 6. Brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B REVET
attgenast resahem, annars mister han
gå r den."
— Ska det vara undertecknat? frågade fröken.
— Behövs det? Ja då kan vi sätta: M J S och
KED, sade Hanna raskt. Det vet han vad det
betyder.
Det vet jag med, tänkte prästgårdsfröken som
blivit invigd i historien med gamla kyrkogården av
Martina. Och det stockades litet i bröstet på henne,
när Hanna utan att ana det gav ifrån sig en
hemlighet, om vilken man förstod, att hon var rädd om
den, som om livet.
— Vad kostar det? frågade Hanna. Räcker tjugu
kronor?
Nu vill hon jag ska tro, att hon inte har lust
att offra mera på Magnus, tänkte Lena.
— Nej, kära Hanna, om det ska tjäna något till,
så får vi allt kosta på honom hundra minst, sade
hon och såg på henne från sidan.
— Aja, sade Hanna, han betalar nog igen det,
när han kommer hem. Vill fröken komma med nu,
så ska hon få pengarna och många tackar till. Om
jag ändå vore i den ställningen att jag kunde göra
något igen för fröken.
När de nalkades byn och avtagsvägen till
skomakarns, där Ida bodde, fingo de se en man komma
gående, om vilken de visste, att han inte gick några
steg i onödan, och det var postmästar Liljelund.
Hanna tvärstannade. — Han har inte känt igen
oss än, viskade hon, kom går vi här bortom
timmerhögen och ser efter vart han tar vägen, jo trodde
317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
