- Project Runeberg -  Sophie Adlersparre (Esselde). Ett liv och en livsgärning / I /
57

(1922-23) Author: Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TIDSKRIFT FÖR HEMHET

57

Anna von Sydow, sedermera fru Wallenberg, Jenny Rossander
och flera andra, som längre fram på olika områden skulle
göra sig bemärkta. »En mängd fäder skicka dit sina döttrar»,
berättar Sophie. »Männerna ha till och med ingenting emot
att deras fruar äfven bevista föreläsningarne, men bröderna
brumma i allmänhet, hvilket dock ej torde hindra dem att
en gång i framtiden låta sina döttrar läsa mycket mera än
det lilla tillökta mått af kunskaper hvaröfver de nu beskärma
sig såsom onödigt.»

Själv hade Sophie, som från början ej ansåg sig ha tid
att följa med i mer än ett eller par ämnen, blivit så
intresserad av alla, att hon ej kunde lämna något å sido.
Var eftermiddag satt hon på åhörarebänken, ivrig att
orientera sig på områden, som förut varit henne främmande;
det vimlar av fysik- och botaniktermer i hennes
anteckningsböcker från denna tid. Tanken på tidskriften endast
sporrade hennes iver, och det likartade i syftet ingav henne
förhoppningen att herrarne i lärokursen skulle intressera
sig för den.

Då hon en dag i början av april som ombud för den
hemlighetsfulla anonyma redaktionen visade den nyss tryckta
anmälan med åtföljande innehållsförteckning över första
häftet för doktor Martin Schück, Mina Josephsons man,
fick hon också sin förhoppning delvis realiserad. Delvis, ty
han var på samma gång intresserad och reserverad, och
hans ord gåvo henne ett ganska starkt intryck av
svårigheten ett starta en ny tidskrift; han blev dock, när den väl
kommit i gång, en av de första medarbetarna.

»Jag lemnade i går några exemplar af Anmälan till en
af lärarne i vår lärokurs, som tycktes på det högsta gilla
företaget och lofvade sprida anm. bland sina medbröder,
men sade tillika att ’vi kunna ej rekommendera den, då vi
ej känna red. och ej sett något annat prof på dess
förmåga än den visserligen ganska vackra anmälan, men
som dock ej är att rätta sig efter. Icke heller tror jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:11:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asesselde/1/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free